DIXIES MYSTISKA SJUKA

Under dagen (29 maj 2013) förbättrades Dixies tillstånd (se gårdagens inlägg) en del, men han var fortfarande långt ifrån sitt vanligen pigga och glada jag. Mycket tveksam till att överhuvudtaget röra på sig, krummade med ryggen och rörde sig onaturligt. En konstig sak var att hans skall lät helt annorlunda mot hur han brukar låta?!

En förskrämd hund undrar; vad skall hända nu då? Veterinären började med att böja, sträcka och dra i alla leder. Ingen reaktion från Dixie. Det var alltså inte där felet satt - jag hade gissat på diskbråck men det var det alltså inte. Jag tror, att det sitter i buken, sa´ veterinären.

Vi börjar med att ta några blodprover och kolla lever- och njurfunktioner m m. Inte kul, sa´ Dixie.
I avvaktan på provsvaren togs en bukröntgen. Lite svårt att tyda bilderna, men ev något misstänkt med bukspottkörteln. Matte fick hjärtat i halsgropen, bara det inte är cancer!
Nytt blodprov för att kolla bukspottkörteln. Nej, det var inget fel på den heller tack och lov.

Efter 2½-timmes undersökningar hade fortfarande inget fel hittats. Lika plötsligt som det kom verkar hans krämpor ha gått över. Rör sig tämligen obehindrat och ser nöjd ut.
Ordinerades antiinflammatoriskt och fick en spruta Metacam på plats.
Väl hemma igen är han precis som vanligt. Mysko, varken vet eller jag kan räkna ut vad det var för någonting som drabbade honom.