Under stora protester från Bubba (därav munkorgen), han är mycket rädd om sig den lilla, rengjorde veterinären såret, som är lite rött och infekterat och där olyckligtvis en hårtuss hade fastnat. Så klart att det gör ont! Han fick också en smärtstillande spruta och lite koksalt subcutant. Nu återstår att se om jag klarar att sköta om hans sår själv - inte så lätt eftersom han blir så arg, men jag måste ju om han ska bli bra.
Och det blev morgon den femte dagen. Morgonrutinen har blivit som så att jag går upp och lagar frukost och släpper ut Dixie så han får kissa. När Dixie och jag har ätit vår frukost går jag in i sovrummet och hämtar Bubba och tar med honom ut för att kissa, vilket han gör högst motvilligt. Därefter sätter jag mig vid matbordet och matar Bubba med pastej, kryddad med hans medicin (Metacam) och ger honom så mycket vatten som jag kan få i honom. Med Bubba i soffan intar jag sedan min andra kopp kaffe och allt är frid och fröjd.
Omläggningarna har gått förvånansvärt bra. Ja, det skulle jag ju aldrig ha sagt förstås! Vid dagens omläggning visade det sig att det kom var från såret och Bubba är starkt smärtpåverkad. Ringer veterinären, som skriver ut antibiotika, skall ges 2ggr/dag i 10 dgr. Ber en stilla bön att han ska bli bra snart.
Dag 6: Klev ur sängen självmant i dag! Sätter sig fortfarande ner några gånger under morgonpromenaden. Vid omläggningen i dag tog jag bort en stor bit av torkat var och lite blod. Gjorde förstås ont, men nödvändigt för att lämna fritt för resterande var att komma ut.
Min stackars lilla vän, vad jag har ställt till de4t för dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar